Jag vart lite inspirerad att skriva efter att jag varit och läst lite på Felkos blogg.
Så intressant och kul att läsa en ung killes blogg, med liknande tankar som mina egna. Riktigt så jag känner igen mig ibland.

Kom att tänka på när jag var yngre.
Att jag alltid funderat så mycket. Ifrågasatt allt så länge tillbaka som jag kan minnas.
Alltid känt mig lillgammal och lite äldre än dom i min egen ålder som varit i min omgivning. Faktiskt så tror jag att det är alla matbordsdiskussioner och hur pappa och farfar är som har fått mig att bli och vara så. Jag och pappa har tjafsat och diskuterat så långt jag kan minnas. Och pratar man om saker med pappa så gäller det att kunna motivera varför man tänker eller känner på ett visst sätt. Sen har jag nog vart en dam med bestämda åsikter redan från start. Hehe

När jag funderar på det nu så funkar det ju som en slags betingning eller ett inlärt beteende. Pappa har genom hela vår uppväxt respekterat oss som små människor och egna individer. Om man har kunnat förklara, motivera sina tankar eller känslor, tillräckligt bra så att han förstått så har man många gånger fått sin vilja igenom. Han har inte varit sådär att han bara kört över oss barn utan vi har verkligen kunnat få honom att ändra åsikt.

Helt plötsligt nu vart det så självklart!
Det är ju DÄRFÖR jag reflekterar och tänker så mycket.
Love insikter!

Hur som helst så är det viktigt att kunna motivera varför man tycker som man gör. För kan man förklara varför man tycker som man gör kan man uttrycka sin åsikt i dom flesta lägena och kunna motivera när man ifrågasätts. På så sätt kan man också antingen ändra sin uppfattning om någon annan kommer med en bättre eller kanske få fler med sig som ändrar på sin.

Lite eftermiddagsfunderingar sådär.
Måste snart iväg till yogan. Hoppas att ni har en bra dag!