Om livets mening.

Jag tror att vi alla varit där någongång.
Snuddat vid tankarna och orden.

Vad är livets mening?

Jag har suttit och tittat runt på lite bloggar ikväll och jag fann en otrolig inspiration att skriva om hur jag kom fram till ett svar på den frågan.

År 2006 var ett år när jag snuddade vid min botten.
Jag var 20 år, utbränd och hade gått in i väggen.
Mobbning på jobbet, föräldrar i skilsmässa, egna uppbrott, bilkrockar, hundar som dog tragiskt...den ena olyckan efter den andra och tillslut hamnade jag i ett tillstånd där jag bara gick och väntade på nästa grej som skulle hända. När den hände så såg jag på den likgiltigt, inga tårar....ingenting.

Så kom ångesten, panikattackerna.

Jag vandrade som i ett ständigt mörker.
Det var dagar jag inte gick ut, dagar jag funderade på vad som skulle hända om jag bara klev mitt ut i bilvägen, dagar jag inte ens klev upp ur sängen för att jag var vaken hela nätterna.

När jag tänker på det idag så kom jag till en punkt där jag fick valet.
Leva eller dö.
Kämpa eller ge upp.

Jag valde att kämpa.
Vägen dit där jag är idag har inte varit lätt men jag är glad att jag valde som jag gjorde.

Den delen av mitt liv gav mig många insikter och den präglar mig hårt hur och vem jag är som person. Jag insåg att jag själv är det viktigaste för mig. Om jag vill finnas till för dom jag älskar så måste jag först alltid ta hand om mig själv. Dom som betyder något blir ledsna och oroliga för mig om jag inte mår bra. Samt att jag måste ta hand om mig så att jag existerar för att finnas till.

Jag funderade över livets mening och pratade om det med en klok person jag stötte på. Han sa åt mig att vända på det...att inte fråga "Vad är meningen med livet?" utan att i stället fråga "Vad ger mening åt livet?". Helt plötsligt så insåg jag att det är ju så självklart att det är så man ska tänka. Meningen med livet är så personlig.

Mitt svar på den frågan var självklar redan från dag ett.
Jag vill leva, utvecklas som person och hjälpa mina medmänniskor.
Skapa en bättre värld.

Vi har så mycket dåliga saker som händer. Jag förstår inte varför vi krigar mot varandra och inte hjälps åt på enad front. Självklart förstår jag det på en psykologisk nivå. Med avundsjuka, rädsla osv. Men varför kämpar vi inte för att se över dom sakerna?

Mitt mörka år fick mig att sluta dömma mig själv så hårt.
Jag läste Kay Pollaks bok "Att välja glädje".
Insåg att jag dömde andra på exakt samma punkter som jag dömde mig själv så hårt på. Idag är jag en person som verkligen jobbar med att inte dömma människor för deras handlingar. Jag jobbar på att försöka förstå varför dom väljer att göra som dom gör...

När jag insåg allt detta så började jag tänka i banorna att försöka skapa något liknande med filmen "Pay it forward" (Skicka vidare). Jag började fundera på hur jag kunde hjälpa människor som jag inte kände. Människor som jag mötte på stan.

Det senaste året har jag haft fullt upp med själva levandet själv.
Så mitt projekt har legat lite på is.
Men jag tror att min grundsyn på livet ändå gör att jag påverkar människor åt det hållet. Omedvetet, medvetet. Jag vill i alla fall tro att jag påverkar genom att bara vara. Genom min vilja att vara ett lite bättre jag. Genom att aldrig sluta kämpa för att hjälpa. Att finnas där...

Jag försöker att vara en snäll person.
En annan bok jag läste 2006 var "Medmänniskor" av Stefan Einhorn.
Boken handlar om en medveten snällhet.
Något mer än när vi säger att "kossor är också snälla".

Jag och "Z" träffades i samband med mitt mörka år.
Vår vänskap och "Z" har lärt mig så otroligt mycket vist.
En av de viktigaste sakerna är nog att saker sker av en anledning.
Kanske inte som en högre anledning från en gubbe i himlen.
Men har ni någonsin varit med om något extremt jobbigt och så händer något, ni träffar någon som hjälper er att klara av den jobbiga situationen så mycket bättre?

Jag ångrar aldrig något i mitt liv.
Aldrig några beslut, vägval. Inget!
Allt jag varit med om har skapat mig.
Alla mina erfarenheter hjälper mig att hjälpa människor jag möter.

Mitt livs mening.
Att vara en god medmänniska!



   

Meningar går att hitta en massa utav, men en mening har inget efter, utan är bara nåt man kontinuerligt jobbar för eller med , tills man dör. Har du hittat SYFTET med din mening M?! denna tanke frustrerar mig in i det oändliga hahah snälla om du tänkt å detta, dela då med dig ! =D

Nja, jag vet inte om det är så lätt att hitta meningar. RIKTIGA meningar...sånna som du talar som som är ständigt pågående.

Syftet med min mening är att må bra själv och att försöka bidra till en bättre värld. Att skapa lycka, trygghet och kärlek.

Flum kanske? Men riktigt viktigt!

Men.. jo jag förstår. "Riktiga meningar", det är ju från person till person spec om vi ska säga som så att "vad ger livet mening". Det skulle kunna vara (och är säkert, tyvärr) att alltid bära snygga kläder för väldigt många. Vilka ord eller vilken fras man än sätter där så kommer det ändå saknas ett syfte. Må bra är en konsekvens utav det du gör i ditt liv, men det du gör i sig fyller ingen funktion när du väl dött, och det absolut enda du egentligen måste göra i livet, det är att dö?

Ja precis..i stort sätt skulle det kunna vara att ha fina kläder på sig varje dag. Dock tror jag inte riktigt på att livets mening kan vara så matriell. Men det är bara min åsikt.

Vad vi gör av vårt liv är egentligen upp till var och en.



Jag håller inte med dig om att det jag gör inte fyller en funktion när jag har dött. För det är ett budskap om ett sätt att förhålla sig till livet. Om jag för vidare det till andra runt omkring mig så kommer dom att leva vidare och föra vidare "mitt" budskap. Har du sett filmen "pay it forward"? Det han valde att göra i sitt liv fick en väldigt stor betydelse även efter att han dog.



Visst har du rätt i att det enda vi egentligen kan vara säkra på i vårt liv är att vi kommer att dö. Men för mig hör det inte riktigt hemma i frågan om meningen med livet.

Halloj :) och tack för din komentar i min blogg,,,det är alltid lika kul med nya besökare :) Välkommen :) Ja,,,visst är det helt underbart det där klippet,,,otroligt vackert,,,jag gråter varje gång jag ser det :)) för att det är sååå himla fint!

Här var det otroligt mycket intressant läsning också :) I´ll be back :)



Ha en fin Söndagkväll :)

Vilken härlig blogg du har! Här kommer jag att återvända för att botanisera runt bland inläggen.



Den där tanken med att vilja göra skillnad förde mig dit jag är idag. Utbränd och sliten.

Man behöver verkligen stödet tillbaka och få chans att fylla på lite annars tar man slut. Precis som du säger de val man har gjort har man gjort och det gör ingen skillnad av att titta bakåt och ångra sig utan istället vara nöjd med de val man gjort.

Fint skrivet. Jag försöker alltid att vara utåtriktad och socialt trevlig, även om jag har en dålig dag. Ibland går det, ibland går det inte.



Huvudsaken tycker jag är att man faktiskt FÖRSÖKER göra någon annans dag bättre även fast man har en dålig dag själv. Nu menar jag inte att det är meningen med livet, men det är något jag verkligen försöker med.



Tack för ännu ett intressant inlägg :)

Vindensmelodi: Det är svårt att hitta bloggar där man funderar över lite andra saker än vad man ska ha på sig under dagen ;P.

Jag är glad att jag hittade till dig!

Som du ser länkade vi till dig. Hoppas det var okej.



Mvh, M



Maria: Tack =D Vi är två tjejer som bestämde oss för att skapa något annat än en modeblogg. Den är inge helt klar med designen ännu men snart så.

Du är välkommen hit alltid!



Jag tror att det är jätteviktigt att vi försöker att förändra. MEN...att man alltid sätter sig själv först som jag skrev. Fylla på lite som du skriver =)



Mvh, M

Hihi:) nej det är ju sant att du kan föra ett tankesätt vidare, i all oändlighet om du har tur! Men i vilket syfte ? Det är en förbannat lång kedjereaktion som alltid slutar med döden. Olycklig som lycklig! Förstår du varför det snurrar till i mitt huvud ibland? Såg du videon som jag lade upp med Joe Roegan och hans teori om livet, vad vi egentligen gör och alltid har gjort? Har inte sett den filmen men det kanske är dags! :)